So, nu sitter jag här hemma hos Jay. Han är i skolan medan hans pappa och jag cruisar hemmet. Jag är för blyg för att gå ut men jag måste snart, ska på möte med skolan om IV4.

Dåliga nyheter.. Jag har typ blivit förkyld eller fått en extrem allergireaktion. Jag snorar som ett pucko och jag har sjukt ont i halsen. Hoppas det lugnar sig till på torsdag, det är fan inte kul att vara fin när man är sjuk.
Annars så är jag taggad på balen, det ska bli kul att fina till sig lite! Hoppas Annelie kan fixa den frisyren jag vill ha.


Sen vet jag inte. Mina föräldrar och jag verkar ha kommit till någon sorts lösning, dom har slutat trycka ner mig och erkände båda två att det faktiskt var det dom gjorde.
jag har sympati för dom, det är inte lätt att leva med mig. och jag gör väl egentligen inte mycket för att underlätta.
mamma får ju panik en gång varannan vecka för att hon känner sig maktlös och vill ha mer stöd från psykiatrin. Det är konstigt att hon inte fått det, men jag ska tala med Ingela och se om hon kan hjälpa mamma att förstå hur mitt huvud fungerar. Fast den enda anledningen till att jag och Ingela komer så bra överrens är att jag kan vara totalt ärlig med henne, något som aldrig kommer ske med mamma. Men ett mellanting ska nog gå.

Igår umgicks jag, K och Jay lite. Det var mysigt, spelade lite brädspel och sånt. Sen fick K sin tavla! han verkar bli jätteglad och då blev jag jätteglad. jag gillar att ge presenter utan någon speciell högtid, bara för att K är en bra människa och såna ska man hylla lite då och då.

Jag hade en konversation med Troy häromdagen också, min australiensiska penpal. Hans resa till Sverige/Italien var planerad till november men tyvärr blev det ändrat. Så nu kommer han till januari istället. Men den som väntar på något gott antar jag..
Det ska bli så jävla kul! Han är verkligen sjukt skön och jag antar att hans bipoläritet gör att vi funkar lite bättre. Sen att han gör helt underbart skum musik och är musikrecensent och jättesöt hjälper ju också.

För att avsluta mitt extremt ointressanta inlägg (jag orkar inte göra det kul) så har Jay och jag det väldigt trevligt. Jag tycker visst om honom mer än vad jag trodde jag skulle göra. Han är så mjuk och söt och snäll och gosig och vi har samma humor, vilket är värt jävligt mycket. Sen att han låter mig bumma hos honom fastän han inte är hemma gör honom till en riktig top notch-kille. Tror han börjar lära sig mina moodswings också.