nu är jag ute hos pappa och har ätit upp ett halvt kilo av mina egenodlade körsbär.
jag har hela säsong ett av the mitchell and webb look redo att take me away genom natten.

även fast mitt humör verkligen har gått upp och ned de senaste två tre dagarna så har jag landat lite nu och det känns skönt.
jag är tillochmed okej med att johannes är ute på krogen även om det knyter sig lite i magen.
vet verkligen inte varför jag känner mig så olustig och arg så fort han är ute, han har aldrig varit otrogen eller hamnat i fyllecell eller bråk. det är väl haschet som spökar. och det faktum att the drunken addict är med honom. han är en förfärlig människa utan något som helst samvete och definitivt inte värd ens vänskap.
meeen johannes är en söt igelkottsunge och världens mest pålitligaste människa. jag har bara svårt att lita på folk för jag tror alltid att dom jag litar på kommer hitta något bättre och skita i mig.
men johannes är inte sån, försöker jag övertyga mig själv om.
det gör bara ont och känns väldigt läskigt att släppa taget om mig själv på det sättet. måste försöka iallafall. annars kan jag ju lika gärna slänga mig i sjön och leva under vatten. ungefär lika ensamt.

imorrn ska jag åka till jönköping med pappa, förhoppningsvis, för att köpa ett fönster. jag gillar våra små utflykter, man får se så fina områden i Sverige som man inte ser om man semestrar. Koola radhusområden eller rika villakvarter.
sen ska jag måla fönsterkarmar i mitt nytapetserade rum som ser helt fantastiskt ut! det är fint och ljust och golvet och taket är helt otroliga.