nu är min midsommar äntligen över. den har varit jävligt intensiv.

igår somnade jag typ vid fem halv sex någon gång och sedan var pappa utanför dörren och väntade vid tolv, så jag fick inte mycket sömn och ingen mat alls vilket aldrig är bra.
sen åker vi ut till gäddviken då folk redan är fulla och sitter och skriker i kapp i pergolan och under ett förfallande partytält. det ösregnar och jag får ingen mat förutom en liten bit lax och ett glas vin.
vilket betyder att jag blir salongsberusad efter 20 minuter och känner mig alldeles vimsig.

en sak med hela min klan är att alla är så jävla uppmärksamhetstörstande. alla förutom typ tre personer som man såklart inte lägger märke till eftersom dom andra agerar som brunstiga skrikapor.
så folk tävlar om att svepa mest snappsar och sjunga högst i snappsvisorna, folk avbryter varann och det enda som folk verkligen lyssnar på är om någon säger nåt i stil med "ge mig en öl till så ser du att jag blir nykter, raj raj raj raj!".
jag är en ganska pratglad och normal person i vanliga sammanhang men i denna krets är jag yngst och den som är mest olik alla andra, så jag blir helt enkelt ignorerad.
jag dricker inte just nu och det hjälper ju verkligen inte när det kommer till detta gäng. både jag och pappa sattes direkt utanför för att vi inte försökte ta en nubbe så fort det gick.

det känns så bisarrt att folk som är över femtio beter sig som fjortonåringar på disko på midsommar. det skulle inte förvåna mig om någon spyr just nu eller att alla sitter och hånglar eller drar sexskämt och slår sig för bröstet.
vad hände med att faktiskt umgås? med att sjunga och skoja och skratta utan att någon annan kommer i kläm eller blir så full så den knappt kan stå?
jag kanske är tråkig, men jag tror faktiskt inte det. jag tror bara jag är lite mer säker i mig själv än vad dom är. det kanske är drygt eller fjantigt men det verkar som så.
ålder kanske inte har så stor betydelse för mognad.

jag är iallafall tacksam att jag har en sjukt bra pappa som verkligen fattar mig och som det går att ha en trevlig konversation med utan att det blir en tävling om vem som är häftigast, och jag är glad över att mina två mongon harajuku och jayjay finns.