det första jag tänkte när jag kom hem var att nu jävlar ska jag ta livet av mig.
en sekund senare tänkte jag vafan skulle jag göra det för. jag skulle aldrig våga.
och jag tycker alldeles för mycket om att berätta hur jag tycker om saker och ting för att kunna lägga ner min röst på det sättet.

nu när jag fått andas lite känner jag att det är dags att jag får känna efter hur jag känner på riktigt.
inte genom att dricka alkohol och stirra på män och tänka att dom är äckliga för att dom inte är som johannes.
inte genom att tänka att jag måste bekräfta mig genom dessa äckliga män som inte är som johannes.

utan genom att vara med mig själv. älska mig själv på det sättet bara jag kan älska mig.
genom att äta goda måltider, ta mina mediciner regelbundet och genom att bara tänka att jag är den enda som ska älska, tända och uppskatta mig.

det tog ungefär tre flaskor vin och 20 öl att komma hit men nu är jag redo. jag ska vara själv.
med mig själv.
min enda skada mot mig själv är att smärta mig igenom total ensamhet.